EN SJUK Ö
Gotland är landets minsta region, med landets äldsta befolkning – och många gånger ligger ett helt hav mellan gotlänningarna och den vård de behöver. I artikelserien ”En sjuk ö” granskar Helagotland och Gotlands Allehanda en sjukvård med tuffa förutsättningar och sviktande ekonomi. Det här är del 3.
LÄS DEL 1: Därför har Gotland landets dyraste vård
LÄS DEL 2: Här är var fjärde sköterska inhyrd: "Ond cirkel"
LÄS DEL 4: Vanliga ingreppet kan rädda liv – görs inte på Gotland
LÄS DEL 5: "Jag hade aldrig varit i Stockholm tidigare"
LÄS DEL 6: Gotland blir äldre – enorm utmaning för vården
På frågan: Hur mår gotlänningarna egentligen? svarar folkhälsostrateg Veronica Hermann:
– Vi ser att vi inte skiljer oss så mycket från övriga riket. Vi är nog som folk är mest, vi har samma problematik, säger hon.
De allra flesta i den vuxna befolkningen på Gotland upplever god hälsa, men det finns stora skillnader mellan olika grupper. Det visar den senaste folkhälsorapporten från 2023 som bygger på enkätsvar från gotlänningar.
– En stor andel har levnadsvanor som inte främjar hälsa. Ensamhet är också något som måste uppmärksammas eftersom cirka en av fyra gotlänningar har ett lågt socialt deltagande, säger Veronica Hermann.
Problemen med ensamhet har ökat efter pandemin, menar hon.
– Lågt socialt deltagande har fastnat på en högre nivå i befolkningen efter pandemin. Det kan vara positivt för en del som var ”för” aktiva men för en del är det något negativt, man har inte kommit igång igen.
När det gäller hälsosamma levnadsvanor finns det stora utmaningar. Många rör på alldeles för lite. Folkhälsomyndighetens rekommendation är att man ska ägna sig åt pulshöjande aktivitet i minst 150 till 300 minuter per vecka.
Men 30 procent av gotlänningarna rör på sig mindre än 150 minuter per vecka.
– 30 procent har för lite aktivitet, där har vi en stor potential. Fysisk aktivitet förebygger till exempel hjärt- och kärlsjukdomar och det främjar god psykisk hälsa, säger Veronica Hermann.
Ett annat vanligt problem är stress. 14 procent upplever hög stressnivå och 35 procent har lättare besvär av oro, ångest eller ängslan.
– Många känner av stress, särskilt kvinnor, och fysisk aktivitet gör att vi klarar av stress bättre, säger hon.
Sex procent av de som svarat på enkäten uppger att de har dålig hälsa.
– Hälsan är inte jämlikt fördelad, det är en av våra stora folkhälsoutmaningar. Till exempel skattar äldre sin hälsa som sämre, säger Veronica Hermann.
Hon menar att det inte bara handlar om biologi utan även om förutsättningarna för att ha en god hälsa. Ett problem kan vara just ensamhet.
– Äldre kanske inte har samma förutsättningar om det inte finns mötesplatser. Man har kanske inte ett jobb och vad finns det för förutsättningar för att äta bra och röra på sig? Man kanske inte har en pension som räcker till frukt och grönt.
Har du ett tips om något vi borde granska? Hör av dig till våra reportrar på redaktion@gotlandsallehanda.se eller ring 0498-20 25 56.