EN SJUK Ö
Gotland är landets minsta region, med landets äldsta befolkning – och många gånger ligger ett helt hav mellan gotlänningarna och den vård de behöver. I artikelserien "En sjuk ö" granskar Helagotland och Gotlands Allehanda en sjukvård med tuffa förutsättningar och sviktande ekonomi. Det här är del 4.
LÄS DEL 1: Därför har Gotland landets dyraste vård
LÄS DEL 2: Här är var fjärde sköterska inhyrd: "Ond cirkel"
LÄS DEL 3: Hur mår gotlänningarna? Folkhälsoexperten svarar
LÄS DEL 5: "Jag hade aldrig varit i Stockholm tidigare"
LÄS DEL 6: Gotland blir äldre – enorm utmaning för vården
Enligt hjärtläkaren Jacob Werner kommer varje år cirka 200 till 250 patienter med hjärtinfarkt till Visby lasarett. Av dessa har runt 40 den svåraste varianten som kräver akut behandling.
– I de svåraste fallen ska man ge PCI direkt, vi ger trombolys istället, säger hjärtläkaren Jacob Werner som arbetar på Visby lasarett.
PCI kallas även för ballongsprängning, en behandling som i nuläget inte kan göras på Gotland. Istället får patienterna trombolys som är en metod där blodförtunnande läkemedel används för att lösa upp blodproppar som täpper till blodkärl.
Enligt hälso- och sjukvårdslagen har alla rätt till en jämlik vård. Men just i detta fall sticker Gotland ut.
– Vi är det enda länet i landet som inte har PCI, säger Jacob Werner.
Trots det menar han att de flesta hjärtpatienter får en alldeles utmärkt behandling och att det finns många fördelar med att vårdas på Visby lasarett som är ett litet akutsjukhus där läkarna har en bred kompetens och bristen på vårdplatser inte är lika akut som i många andra delar av landet. Men för vissa patienter kan det vara livsavgörande att man inte kan få PCI här. En orsak är att alla patienter inte kan ges blodförtunnande medel alltså den metod som används istället för PCI.
– Hade vi haft PCI hade man kunnat rädda enstaka patienter. För vissa patienter skulle det innebära en väldigt stor skillnad, säger Jacob Werner och berättar han liksom alla hans kollegor varit med om att patienter som skulle behövt PCI har avlidit här.
Jacob Werner har arbetat i tio år med ett projekt för att man ska kunna erbjuda PCI på Gotland.
– Det politiska beslutet togs 2018 och det gäller än. Det är absolut på gång och det är något som sjukhusledningen jobbar med, säger han.
Han sitter i ett litet behandlingsrum där det finns flera maskiner som används för att läsa av pacemakers. Här finns en modell av ett hjärta i naturlig storlek och affischer som visar hur hjärtat fungerar.
Utanför fönstret ligger den nya paviljongen som temporärt ska lösa problemet med lokalbrist på lasarettet.
Där inne är det tänkt att man i framtiden ska kunna genomföra PCI. Men än är lokalerna inte anpassade för det. För att kunna behandla patienter här krävs även rätt utrustning och specialistläkare.
Själva ingreppet PCI är, enligt Jacob Werner, relativt enkelt men måste göras av en kardiolog med flera års vidareutbildning. Och för att det ska gå att genomföra måste läkare med rätt kompetens rekryteras till Gotland.
– PCI är ett standardingrepp men det krävs utrustning och personal, det är en utmaning liksom ekonomin.
Enligt Jacob Werner skulle det i början krävas stora investeringar att starta upp behandling för PCI på Gotland men han tror att det i förlängningen borde bli en besparing.
– Personligen tror jag att vi skulle tjäna på det, säger han.
I dagsläget betalar Region Gotland tiotusentals kronor per PC-operation på Karolinska sedan tillkommer kostnader för resor och vårdtid.
Enligt Hjärt- och lungfonden löper gotlänningar sju procent större risk att drabbas av hjärtinfarkt än övriga befolkningen i Sverige i snitt.
– Generellt är statistik svårt och det bör tas med en nypa salt, säger Jacob Werner.
Men det är känt att risken för hjärtproblem ökar hos personer med åderförkalkning, övervikt och höga värden när det gäller blodfetter.
– Man har även större risk att insjukna om man röker och det har ett starkt samband med motionsvanor. Som jag förstått det är vi tyngre på Gotland och vi ligger inte bland de med högst inkomst. Det finns flera socioekonomiska faktorer som spelar in, säger Jacob Werner.
Genom att ta hand om sig går det att minska risken för problem med hjärtat.
– Fysisk aktivitet är viktigt, vad man äter och hur man rör på sig. Det gäller att få in aktivitet i vardagen, när det blir en rutin är det inte svårt, säger Jacob Werner.
Det kan handla om att välja trapporna istället för hissen eller om att cykla eller gå till jobbet istället för att ta bilen.
– Om man bor på landet kanske man kan parkera bilen en bit bort och gå sista biten. Det gäller att hitta saker i livet som inte påverkar alltför mycket.
Att träna behöver inte kosta mycket pengar.
– Att röra på sig kostar egentligen ingenting. Naturen finns där den är.
För att få en bra effekt ska man, enligt Jacob Werner, träna minst 150 minuter per vecka.
– Då ska man göra något som innebär att man blir ordentligt ansträngd och svettig så att man får upp pulsen ordentligt, säger han.
Har du ett tips om något vi borde granska? Hör av dig till våra reportrar på redaktion@gotlandsallehanda.se eller ring 0498-20 25 56.