Att förebygga sjukdom hos äldre är viktigt för att vården ska klara av den ökande andelen äldre i befolkningen, det menar Filip Reinhag (S), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden.
EN SJUK Ö
Gotland är landets minsta region, med landets äldsta befolkning – och många gånger ligger ett helt hav mellan gotlänningarna och den vård de behöver. I artikelserien "En sjuk ö" granskar Helagotland och Gotlands Allehanda en sjukvård med tuffa förutsättningar och sviktande ekonomi. Det här är del 6.
LÄS DEL 1: Därför har Gotland landets dyraste vård
LÄS DEL 2: Här är var fjärde sköterska inhyrd
LÄS DEL 3: Hur mår gotlänningarna? Folkhälsostrategen svarar
LÄS DEL 4: Vanliga ingreppet kan rädda liv – görs inte på Gotland
LÄS DEL 5: "Jag hade aldrig varit i Stockholm tidigare"
LÄS DEL 6: Gotland blir äldre – enorm utmaning för vården
Gotland är det län i landet som har högst medelålder och enligt en prognos från Statistiska centralbyrån, SCB, kommer det att vara så även år 2040. Öns befolkning kommer att öka till runt 65 000 personer. Den största ökningen kommer att ske i åldersgruppen 75 år och äldre, som väntas bli ungefär 3 000 fler. Samtidigt väntas antalet personer i de arbetande åldrarna 25 till 64 år i princip stå still. Det här kommer att påverka regionens hälso- och sjukvård.
– Mest sannolikt innebär en åldrande befolkning ett högre antal sjukdomsfall som vården måste klara av att behandla. Och får vi en minskande andel i arbetsför ålder får det konsekvenser för både skatteintäkterna och tillgången på kompetent arbetskraft, säger Filip Reinhag (S), ordförande i regionens hälso- och sjukvårdsnämnd.
För att möta den ökade efterfrågan på vård krävs en rad åtgärder, berättar Filip Reinhag. Det handlar till exempel om att göra det attraktivt att jobba inom vården och att använda AI för att frigöra tid hos den arbetskraft som finns så att de kan användas där de behövs bäst.
– Men det kanske absolut viktigaste är det förebyggande arbetet. Vi har konstaterat att 30 procent av all cancer inte skulle behöva inträffa med andra levnadsvanor. En stor grupp patienter har hjärt- och kärlsjukdomar som i hög utsträckning är förebyggbara. Så vi måste lägga ett väldig stort fokus på det förebyggande arbetet, säger Filip Reinhag.
I det förebyggande arbetet ingår det som kallas ”Hälsa genom hela livet – god och nära vård”. Det handlar dels om att människor ska vara friska så länge som möjligt, dels om att när man behöver vård så ska vården vara tillgänglig och patienten ska känna delaktighet och erbjudas kontinuitet. Patienter ska i första hand vända sig till primärvården och målet är bland annat att de ska ha en fast läkarkontakt och att de som behöver ska kunna få en fast vårdkontakt, att samordningen mellan olika vårdenheter ska fungera bättre och att det ska bli lättare att komma åt patientens journaler och lättare att hitta rätt information i journalerna. Men arbetet är långsiktigt och tar tid.
– Det går långsammare än vad man skulle önska. Det kräver nya arbetssätt och det är också en kulturskillnad eftersom vi inte har jobbat på det här sättet tidigare, säger Emma Norrby, programledare för Hälsa genom hela livet – god och nära vård.
Emma Norrby tycker att arbetet med god och nära vård går framåt, men det går långsamt.
Det har dock genomförts en del positiva förändringar, till exempel har fler gotlänningar fått en fast läkarkontakt och samarbetet mellan vården och socialtjänsten när en patient skrivs ut från sjukhuset fungerar smidigare nu än tidigare. Men för Emma Norrby har den viktigaste förändringen skett på ett mer övergripande plan.
– Hittills har vi haft en tillfällig programstruktur som jag har hållit ihop. Nu ska de olika ordinarie förvaltningarna ta över styrningen av arbetet. För om det här ska bli på riktigt och hålla på lång sikt så är det otroligt viktigt att det finns ett ägandeskap av frågan i de här förvaltningarna, säger hon.
En åtgärd som redan har genomförts är öppnandet av en särskild geriatrikavdelning på Visby lasarett för drygt ett år sedan. Där finns ett vårdteam bestående av bland annat läkare, arbets- och fysioterapeuter och sjuksköterskor som är specialiserade på att behandla och rehabilitera åldrandets sjukdomar.
Överläkaren i geriatrik vid Visby lasarett, Michael Lidström, tycker att det borde satsas betydligt mer på geriatrisk vård.
Avdelningen har sju vårdplatser som alla har varit belagda i stort sett hela tiden sedan dess. Chef för avdelningen är Michael Lidström, överläkare i geriatrik, och han flaggar för att det behövs mer satsningar på geriatrik.
– Sverige och Gotland har en av de äldsta befolkningarna och det blir givetvis en belastning på sjukvården. Det är anmärkningsvärt att man inte har satsat mer resurser på geriatrik, framför allt framåt, säger han och fortsätter:
– Intresset har varit lamt och inte alls i paritet med vad som behövs. Jag skulle nog vilja se ett större engagemang, säger han och ger ett råd till de gotländska politikerna:
– De behöver prata mycket mer med geriatrisk expertis.
Har du ett tips om något vi borde granska? Hör av dig till våra reportrar på redaktion@gotlandsallehanda.se eller ring 0498-20 25 56.